Bokforingstips.se
Meny Sök Bokforingstips.se
Startsidan
Löneadministration
Koncernredovisning
Redovisning enligt IFRS
Forum om bokföring
Årsredovisning
Belopp och procent
Nyckeltal
Källförteckning
Sekretesspolicy
Länktips

Hjälp oss att fortsätta driva den här hemsidan. En donation behandlas som en vanlig försäljning, skattepliktig för oss och avdragsgill för dig. Vi redovisar moms om 20 % (25 % momssats) på inbetalt belopp, moms om 25 % tillkommer på donerat belopp.
Donera via faktura
Behöver ditt företag redovisning eller revision? Ageras är en kostnadsfri tjänst som hjälper dig hitta en redovisningskonsult eller revisor som passar dina behov. Klicka här och prova idag, Ageras är gratis och inte bindande.

Deklarera enskild näringsidkare (enskild firma) | Inkomstdeklaration

Enskilda näringsidkare som bedriver enskild näringsverksamhet i form av enskild firma, hyreshus, jord- eller skogsbruk eller konstnärlig verksamhet skall deklarera näringsverksamhetens resultat i deklarationsbilagan NE och i inkomstdeklaration 1 under avsnittet för inkomst av näringsverksamhet.

Nästan alla inkomster och utgifter i en enskild näringsverksamhet skall deklareras som inkomst av näringsverksamhet och ej beblandas med inkomst av tjänst eller inkomst av kapital, det finns dock undantag. Undantagen avser kapitalvinster och utdelningar på finansiella tillgångar och kapitalvinster på fastigheter, dessa inkomster skall deklareras som inkomst av kapital. En näringsverksamhet skall bedrivas varaktigt, självständigt och i vinstsyfte för att få kallas näringsverksamhet. En verksamhet som uppfyller alla krav på näringsverksamhet utom kravet på vinstsyftet är en hobbyverksamhet.

Huvudregeln är att alla intäkter som uppstår i näringsverksamheten är skattepliktiga och att alla kostnader som uppstår i näringsverksamheten är skattemässigt avdragsgilla. Det finns dock undantag från huvudregeln, vissa intäkter är inte skattepliktiga och vissa kostnader är inte skattemässigt avdragsgilla.

En enskild näringsidkare som driver flera enskilda näringsverksamheter skall deklarera för dessa tillsammans, andra näringsverksamheter såsom handelsbolag eller aktiebolag skall deklareras separat. Vinster och förluster från separata näringsverksamheter får inte kvittas mot varandra och inte heller får underskott i en näringsverksamhet kvittas mot andra inkomster förutom när det gäller vissa undantag. Underskott i en näringsverksamhet får sparas på obestämd framtid och kvittas mot framtida vinster i samma näringsverksamhet.

Enskild näringsverksamhet kan vara antingen aktiv eller passiv, näringsverksamhet som inte är aktiv är passiv. En aktiv näringsverksamhet är en näringsverksamhet som bygger på egen arbetsinsats (konsult, hantverkare) eller där den egna arbetstiden motsvarar mer än en tredjedel av en vanlig heltidsanställning. Uppdelningen i aktiv och passiv näringsverksamhet har betydelse för storleken på egenavgifter eller särskild löneskatt. Det har också betydelse för sociala förmåner, grundavdrag, avdrag för pensionsförsäkring och avgörandet för om man kan få underskottsavdrag.

En enskild näringsverksamhet (enskild firma) är inte ett självständigt skattesubjekt, vinsten beskattas av den eller de (makar eller sambor) fysiska person(er) som driver den enskilda firman. En enskild näringsidkare (fysiska personen) måste själv deklarera för sin vinst och betala inkomstskatt och egenavgifter eller särskild löneskatt på den vinst som återstår efter avdrag för egenavgifter, särskild löneskatt, pensionsförsäkringspremier och avsättningar till periodiseringsfonder med mera. Inkomstskatten för en enskild näringsidkare är densamma som för en anställd person och egenavgifterna är ungefär i nivå med arbetsgivaravgifterna.

I en enskild firma får vinsten delas upp mellan makar eller sambor, avdrag från vinsten får göras för egenavgifter, särskild löneskatt, räntefördelning, avsättning till ersättningsfond, avsättning till expansionsfond och avsättning till periodiseringsfond.

Skattereglerna för ett enkelt bolag överensstämmer med skattereglerna för enskilda näringsidkare och vinsten beskattas därför hos delägarna. Ett enkelt bolag har kommit till när två eller flera personer har avtalat att driva verksamhet i bolag utan att de bildat ett handelsbolag.

En enskild näringsidkare är bokföringsskyldig, det här innebär att alla affärshändelser i näringsverksamheten skall bokföras löpande så snart det kan ske, kontanta inbetalningar och utbetalningar skall dock bokföras senast följande arbetsdag. Varje bokföringspost skall ha en verifikation och allt bokföringsmaterial skall sparas i 7 år enligt bokföringslagen (1999:1078).

Bokföringen i en enskild näringsverksamhet skall avslutas med en årsredovisning, ett årsbokslut eller ett förenklat årsbokslut. En årsredovisning behöver endast upprättas för enskild näringsverksamhet som utgör ett större företag. Ett årsbokslut och ett förenklat årsbokslut består enbart av en resultaträkning och en balansräkning, det förenklade årsbokslutet upprättas på deklarationsbilagan NE (sida 1) för enskilda näringsidkare. Enskilda näringsidkare med en årsomsättning understigande 3 MSEK får upprätta ett förenklat årsbokslut som är en aning mindre omfattande än ett årsbokslut.

Utgångspunkten för inkomstdeklarationen avseende en enskild näringsverksamhet utgörs av räkenskapsårets bokföring och årsbokslutet. Den bokföringsmässiga vinsten eller förlusten i en enskild näringsverksamhet justeras för intäkter som inte är skattepliktiga och kostnader som inte är skattemässigt avdragsgilla. En enskild näringsverksamhet deklareras på blankett NE och inkomstdeklaration 1, till dessa blanketter finns även vissa bilagor som kan behöva fyllas i och bifogas:

- NEA-blanketten om du har flera verksamheter eller driver verksamhet gemensamt med någon annan.
- N7 om du övertagit periodiseringsfond, expansionsfond eller räntefördelningsbelopp.
- N8 om du begär avdrag för skogsavdrag eller substansminskningsavdrag.
- K7 om du sålt näringsfastighet.
- K8 om du sålt näringsbostad.
- SKV 2196 för att beräkna kapitalunderlag till räntefördelning och expansionsfond.

Intäkter och förmåner


Intäkterna i den enskilda näringsverksamheten och näringsidkarnas förmåner tas upp vid punkter R1-R4 på sidan 1 i blankett NE.

Som intäkter från den löpande verksamheten skall värdet exklusive moms av levererade varor och utförda tjänster redovisas, vid punkt R1 om det är momspliktiga intäkter och vid punkt R2 om det är momsfria intäkter. Värdet exklusive moms avseende obetalda fakturor redovisas som kundfordringar vid punkt B7. Kundfordringar som inte väntas inflyta får skrivas ned till det värde som väntas inflyta och kundfordringar i utländsk valuta skall omräknas till balansdagens valutakurs.

Om du har gjort privata uttag av varor och tjänster i näringsverksamheten utan att ha bokfört utgiften för dessa varor och tjänster som ett eget uttag, det vill säga du har kostnadsfört dem, skall du ta upp marknadsvärdet av dessa uttag som intäkt vid punkt R3. Privata uttag av kontanter skall bokföras som eget uttag då en enskild näringsidkare inte kan ta ut lön från sin egen näringsverksamhet.

De flesta privata uttag som kostnadsförs i näringsverksamheten skall värderas till marknadsvärde. Förmånen av fri bil (bilförmån) värderas enligt schablon och drivmedelsförmån värderas till marknadsvärdet multiplicerat med 1,2. Den som upprättar förenklat årsbokslut skall bokföra bilförmånen som en intäkt och redovisa värdet av bilförmånen vid punkt R3.

Förmånen av fri bostad (bostadsförmån) skall värderas till marknadsvärdet, hyresnivån på orten, och minskas med den hyra som näringsidkaren betalat för boendet. Den som upprättar förenklat årsbokslut skall bokföra bostadsförmånen som en intäkt och redovisa värdet av bostadsförmånen vid punkt R3.

Näringsbidrag utgör en skattepliktig intäkt om bidraget avser en utgift som är skattemässigt avdragsgill. Skattepliktiga näringsbidrag skall tas upp till beskattning när de skattemässigt avdragsgilla kostnaderna uppstår.

Försäkringsersättning som utgör kompensation för utebliven intäkt eller för kostnad som avdrag gjorts för skall tas upp till beskattning. Den som upprättar förenklat årsbokslut skall inte redovisa försäkringsersättning för inventarier som intäkt utan som en minskning av inventarievärdet.

Sjukpenning m.m. ska tas upp som intäkt av näringsverksamhet om ersättningen grundas på inkomst av näringsverksamhet, sjukpenning skall dock inte bokföras som intäkt utan tas upp som en skattemässig justering på sidan 2 i NE-blanketten.

Royalty, erhållna rabatter, dröjsmålsräntor och kursvinster på fordringar och skulder i utländsk valuta skall också tas upp som intäkt. Ränteintäkter på näringsverksamhetens kapital skall tas upp som ränteintäkter vid punkt R4.

Kostnader


Alla utgifter som krävs för att erhålla intäkter i en enskild näringsverksamhet får dras av som kostnad, antingen direkt (direktavdrag) eller fördelat över flera år (avskrivningar). Inom några områden finns begränsningar eller schabloner för hur stort avdrag som får göras (t.ex. resor och traktamenten).

Utgifter innan verksamheten kommit i gång får bokföras som kostnader eller tillgångar om det gäller inköp under startåret och året före startåret, det här gäller för utgifter som krävs för näringsverksamheten och som inte har dragits av tidigare.

En privat tillgång får överföras till näringsverksamheten om det finns ett opartiskt värderingsintyg och om det tydligt framgår i deklarationen att en privat tillgång överförts till näringsverksamheten och till vilket värde.

Resor mellan bostad och arbete
En enskild näringsidkare får avdrag för resor mellan bostad och arbete i inkomstslaget näringsverksamhet som en justeringspost till den del resekostnaderna överstiger 11 000 SEK (år 2019). Åker du t.ex. med buss eller tåg får du avdrag med den verkliga kostnaden. Kör du med din privata bil (ej förmånsbil) får du avdrag med 18,50 kr per mil (år 2019). Kör du med förmånsbil får du avdrag med 6,50 kr per mil (år 2019) om det är en dieselbil, annars är det 9,50 kr per mil (år 2019).

Tjänsteresor
Vid tjänsteresor får en enskild näringsidkare göra avdrag för de verkliga utgifterna avseende exempelvis tågresor eller flygresor. Om en privat bil används vid tjänsteresor får avdrag göras med 18,5 kr per mil (år 2019) under förutsättning att det finns en körjournal eller annat underlag för tjänstekörningen. Utgifter avseende en bil som är bokförd som en tillgång i näringsverksamheten får dras av som kostnader i näringsverksamheten, om bilen används privat skall förmånsbeskattning ske enligt schablon.

Försäkringspremier
Försäkringspremier som avser näringsverksamheten får bokföras som kostnader, grupplivförsäkringar avseende den enskilda näringsidkaren får dock endast dras av motsvarande premien för den statliga grupplivförsäkringen.

Sjukvård och hälsovård
Utgifter för hälso- och sjukvård, patientavgifter och liknande är inte skattemässigt avdragsgilla. Avdrag får däremot göras för företagshälsovård, vaccinationer som behövs i din verksamhet, utgifter för arbetslivsinriktad rehabilitering och förebyggande behandling om åtgärderna syftar till att du ska kunna fortsätta ditt arbete. Avdrag får göras avseende utgifter för hälso- och sjukvård, tandvård och läkemedel utomlands om du blir sjuk när du arbetar utomlands. Avdrag för kostnader avseende motion och friskvård gäller endast för anställd personal och inte för den enskilde näringsidkaren. Utgifter för friskvård som ingår som ett led i arbetslivsinriktad rehabilitering kan däremot dras av som sjuk- och hälsovård.

Medlemsavgifter
Medlemsavgifter till föreningar är inte skattemässigt avdragsgilla förutom när det gäller serviceavgifter som avser ersättning för direkta tjänster åt medlemmarna.

Skatter
En enskild näringsidkare får inte göra avdrag för kommunal och statlig inkomstskatt, förmögenhetsskatt och kupongskatt. Ej heller för restavgifter, förseningsavgifter, skattetillägg, viten, böter, felparkeringsavgifter, överlastavgifter eller indrivningsavgifter som betalas till staten. Fastighetsskatt/avgift som avser näringsfastighet, särskild löneskatt och speciella skatter och avgifter såsom vissa tillverkningsskatter, fordonsskatt samt tull- och hamnavgifter får dras av i näringsverksamheten.

Representation
En enskild näringsidkare får göra avdrag för utgifter avseende extern och intern representation om det finns ett omedelbart samband mellan representationen och näringsverksamheten.

Avdrag för representation medges med schablonbelopp, avdrag medges dock aldrig för lyxbetonad representation. Vid representation medges skattemässigt avdrag med 0 kr exklusive moms per person för lunch, middag eller supé, 60 kr exklusive moms per person för andra måltider och 180 kr exklusive moms för t.ex. teaterbiljetter och greenfee vid golf (år 2019). Avdrag för ingående moms får göras på ett underlag om högst 300 SEK per person för en momsregistrerad person, om verksamheten inte är momspliktig så får den ingående momsen dras av som en kostnad.

Gåvor
En enskild näringsidkare får normalt inte avdrag för utgifter som avser lämnade gåvor. För reklamgåvor av mindre värde och representationsgåvor med anknytning till verksamheten medges dock avdrag med högst 300 kr exklusive moms per person (år 2019), momsen på avdragsgillt belopp får bokföras som ingående moms.

Ökade levnadsomkostnader (traktamente)
Vid tjänsteresor med övernattning som sker till en ort 5 mil utanför verksamhetsorten och bostadsorten får en enskild näringsidkare göra avdrag för ökade levnadsomkostnader enligt schablon under maximalt 3 månader. För att få avdrag för ökade levnadsomkostnader (skattefritt traktamente) måste näringsidkaren uppge datum för resan, syftet med resan, resmål, avresetidpunkt respektive tidpunkt för hemkomst. Avdrag för ökade levnadskostnader medges med ett normalbelopp (230 kr i Sverige år 2019) för varje heldag, ett halvt normalbelopp för varje halvdag (115 kr i Sverige år 2019) och med den verkliga kostnaden för övernattning eller ett halvt normalbelopp per natt (115 kr i Sverige år 2019).

Lokalkostnader
Lokalkostnader för en hyrd lokal såsom lokalhyra och reparationskostnader och lokalkostnader avseende en egen näringsfastighet såsom driftkostnader, underhållskostnader och reparationskostnader får dras av i näringsverksamheten. En enskild näringsidkare som har en särskilt anpassad lokal i bostaden får göra avdrag för en skälig del av hyra, värme och vatten m.m, dock ej för ränta och tomträttsavgäld. En enskild näringsidkare som har ett arbetsrum i bostaden får göra ett schablonavdrag om 2000 kr per år i ett småhus eller med 4000 kr per år i en bostadsrätt eller en hyresrätt om arbetstiden varit mer än 800 timmar och arbetet inte kunnat göras i en lokal som finns i näringsverksamheten. (år 2019)

Räntekostnader
Räntekostnader för lån i näringsverksamheten får dras av men inte amorteringar eftersom dessa inte utgör kostnader. Räntor på skattekontot är inte skattemässigt avdragsgilla.

Egenavgifter och särskild löneskatt
Om överskottet i näringsverksamheten överstiger 1000 SEK måste en enskild näringsidkare betala egenavgifter på den kvarvarande vinsten efter avdrag för egenavgifter. Egenavgiften skall inte bokföras som kostnad utan dras av i deklarationen. Avdraget för egenavgiften beräknas som: (vinsten före avdrag för egenavgifter/(1+egenavgiften i procent))*egenavgiften i procent. Normalt görs dock ett schablonavdrag om 25 % för egenavgifter men detta gör att det uppstår differenser mellan beräknad egenavgift och verklig egenavgift, det här leder till att man måste göra en avstämning under efterföljande år. Egenavgiften beräknas på vinsten efter avdrag för egenavgiften, det här motsvarar det beräkningssätt som görs gällande anställd personal där arbetsgivaravgiften beräknas på bruttolönen.

I vissa fall skall särskild löneskatt betalas istället för egenavgift, detta gäller om näringsverksamheten är passiv, om ersättning betalats ut enligt TFA eller om ersättning betalats ut enligt AGS. Beräkningssättet för avdrag av särskild löneskatt är likadant som för egenavgift förutom att schablonavdraget är begränsat till maximalt 20 %, särskild löneskatt behöver inte betalas om överskottet är mindre än 1000 kr.

Egna pensionskostnader
En enskild näringsidkare får göra avdrag för egna pensionsförsäkringar och inbetalningar på eget pensionssparkonto med vissa begränsningar. Om egna pensionskostnader dras av i näringsverksamheten måste särskild löneskatt (24,26 % år 2019) betalas på beloppet, den särskilda löneskatten är också en avdragsgill kostnad i näringsverksamheten.

För den som driver aktiv näringsverksamhet får pensionsavdraget maximalt uppgå till 35 % av inkomsten (före avdrag av egenavgifter), pensionsavdraget får inte heller vara högre än 10 prisbasbelopp. Om pensionsbetalningarna överstiger avdragsgillt pensionsavdrag får överskjutande del sparas till nästkommande år, men inte längre än så.

Personalkostnader
En enskild näringsidkare får göra avdrag för löner, arbetsgivaravgifter, särskild löneskatt, ålderspensionsavgift och pensionskostnader avseende anställd personal, dock ej för lön till sig själv, sin make eller sina barn som inte fyllt 16 år. En enskild näringsidkare får även göra avdrag för utgifter avseende skattefria förmåner till anställda. En enskild näringsidkare får göra avdrag för skattepliktiga förmåner till anställda om dessa förmåner tas upp till beskattning.

En enskild näringsidkare som gör avsättningar till tjänstepension för sina anställda får göra avdrag för dessa utgifter enligt huvudregeln eller kompletteringsregeln. Kompletteringsregeln kan användas om pensionsutfästelserna är otillräckligt tryggande eller när anställda går i pension i förtid. Enligt huvudregeln kan pensionsavdrag göras med högst 35 % av en anställds pensionsgrundande lön (inklusive pensionsgrundande förmåner) under inkomståret eller året före, dock högst med 10 prisbasbelopp per anställd. Den särskilda löneskatten (24,26 % år 2019) på pensionskostnader är skattemässigt avdragsgill.

Inventarier och avskrivningar (avdrag för värdeminskning)


En enskild näringsidkare får kostnadsföra utgifter avseende inköp av inventarier på tre sätt, genom omedelbart avdrag, genom räkenskapsenlig avskrivning eller genom restvärdesavskrivning.

Inventarier som har en ekonomisk livslängd som understiger 3 år och inventarier med ett anskaffningsvärde om mindre än ett halvt prisbasbelopp exklusive moms får direktavskrivas och kostnadsföras direkt.

När det gäller inventarier som inte kostnadsförs direkt så kan en enskild näringsidkare tillämpa räkenskapsenlig avskrivning för inventarier, detta förutsätter att avskrivning gjorts i bokföringen och att det finns en ordnad bokföring som avslutas med ett årsbokslut. Räkenskapsenlig avskrivning kan göras enligt två olika alternativ och avskrivningsmetoden tillämpas kollektivt för alla inventarier, nytt val av alternativ kan ske vid nytt bokföringsår och om bokföringsåret inte är 12 månader skall avskrivningen justeras i motsvarande mån.

Enligt alternativ 1 får du dra av högst 30 % av
- inventariernas bokförda värde vid årets början (= förra årets utgående värde),
- ökat med värdet av de inventarier som du skaffat under året som fortfarande finns kvar vid årets slut,
- minskat med betalning för inventarier du sålt under året som du skaffat till verksamheten tidigare år än detta år,
- minskat med försäkringsersättning du fått för inventarier som du skaffat tidigare år än detta,
- minskat med ersättningsfond som du använt.

Enligt alternativ 2 måste du veta anskaffningsvärde och anskaffningsår för de inventarier du köpt de senaste fyra räkenskapsåren och som fortfarande finns kvar i verksamheten. Årets totala avskrivning får du genom att skriva av på vart och ett av de tidigare fyra årens kvarvarande anskaffningsvärde och årets anskaffningsvärde med 20 %.

En enskild näringsidkare skall tillämpa restvärdesavskrivning för sina inventarier om kraven för att tillämpa räkenskapsenlig avskrivning inte är uppfyllda. När restvärdesavskrivning tillämpas behöver inte avskrivningarna i bokföringen stämma överens med avskrivningarna i deklarationen. Restvärdesavskrivning innebär att man gör en avskrivning om 25 % på kvarvarande skattemässigt värde för inventarierna. Kvarvarande skattemässigt värde är ej avskrivet skattemässigt värde från föregående år plus anskaffningsvärdet för inköpta inventarier under året minus försäljningsintäkten för sålda inventarier under året.

Immateriella tillgångar såsom patenträtt, hyresrätt och goodwill får inte direktavskrivas utan måste skrivas av med tillämpning av räkenskapsenlig avskrivning eller restvärdesavskrivning.

Varulager


Lager av råmaterial, halvfabrikat, färdiga varor och handelsvaror som skall användas i verksamheten eller säljas till kunder skall inventeras och värderas vid årets slut (den 31 december). Varor som mottagits i kommission skall inte upptas i varulagret.

Varulagret skall per balansdagen värderas post för post till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet enligt FIFU-principen (Först-In-Först-Ut) eller till 97 % (3 % inkuransavdrag) av det totala anskaffningsvärdet för varulagret enligt schablonregeln. Enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut behöver inte ta upp något varulager i årsbokslutet om totalvärdet understiger 5 000 SEK (år 2019).

Anskaffningsvärdet för lagertillgångar som köpts inbegriper inköpspris, frakt, tull och liknande kostnader. Anskaffningsvärdet för egentillverkade lagertillgångar skall inbegripa direkta kostnader såsom kostnader för material, arbetslöner och liknande med visst tillägg för indirekta kostnader såsom lokalkostnader, avskrivningar på inventarier och liknande. Nettoförsäljningsvärdet utgörs av det verkliga försäljningsvärdet för en lagertillgång med avdrag för försäljningskostnader.

FIFU-principen innebär att de senast inköpta varorna antas vara de som finns kvar i varulagret per balansdagen, enskilda näringsidkare som upprättar förenklat årsbokslut kan använda inköpspriset på den senaste fakturan.

Djur i jordbruk och renskötsel skall alltid anses vara lagertillgångar och får inte redovisas till ett lägre belopp än 85 % av den genomsnittliga produktionskostnaden för djur av det slag och den ålder det är fråga om. Djuren behöver inte i något fall tas upp till högre belopp än som motsvarar djurens sammanlagda nettoförsäljningsvärde.

Aktier, andelar och kapitalplaceringar


En enskild näringsverksamhet kan inneha aktier och andelar i rörelseföretag och aktier och andelar som utgör kapitalplaceringar. En enskild näringsverksamhet kan vara moderföretag i en koncern. Kapitalvinster och utdelningar på aktier, andelar och kapitalplaceringar är alltid skattepliktiga för en enskild näringsidkare och skall deklareras som inkomst av kapital. En enskild näringsidkare kan inte inneha skattefria näringsbetingade andelar eftersom ägarkravet för detta inte är uppfyllt.

Räntefördelning


Räntefördelning är en möjlighet för enskilda näringsidkare att flytta över vinst från inkomst av näringsverksamhet till inkomst av kapital, detta förutsätter att kapitalunderlaget är positivt med mer än 50 000. En enskild näringsidkare måste göra en räntefördelning om kapitalunderlaget är negativt med mer än 50 000, detta innebär att flytta över inkomst av kapital till inkomst av näringsverksamhet. Skattesatsen på inkomst av kapital är 30 % (år 2019). Räntefördelning bokförs inte.

Kapitalunderlaget beräknas som skillnaden mellan värdet av tillgångar och skulder i näringsverksamheten vid förra räkenskapsårets utgång med tillägg för vissa justeringar.

1. Underskott av verksamheten från förra året, som inte dragits av, läggs till.
2. Tillskott till verksamheten under förra året som inte är menade att vara långvariga, dras ifrån (man ska inte kunna lägga in ett större belopp tillfälligt för att öka underlaget).
3. Man får lägga till sparat utrymme för positiv räntefördelning som man har kvar från tidigare år.
4. Om man hade negativt kapital vid 1995 år taxering får det läggas till, s.k. övergångspost.

Som tillgångar räknas alla tillgångar i näringsverksamheten förutom finansiella placeringstillgångar såsom aktier, konvertibler, obligationer. Finansiella placeringstillgångar skall beskattas som inkomst av kapital och det gäller även för privatbostadsdelen i fastigheter. Som skulder räknas alla skulder i näringsverksamheten plus det som är avsatt till ersättningsfond, periodiseringsfond och 78 % (år 2019, 1 - expansionsfondsskatt) av det som är avsatt till expansionsfond. Skulder som hör till privatbostadsdelen i fastigheter räknas inte som skulder i näringsverksamheten.

Om kapitalunderlaget är positivt med mer än 50 000 SEK kan en enskild näringsidkare göra en positiv räntefördelning, fördelningsbeloppet beräknas som det positiva kapitalunderlaget multiplicerat med en räntesats (statslåneräntan den 30 nov året före inkomståret + 3 %). Fördelningsbeloppet som aldrig får vara större än överskottet innan räntefördelning redovisas i ruta R30 i deklarationsbilagan NE och redovisas även i inkomstdeklaration 1. Ett positivt räntefördelningsbelopp som inte utnyttjas får sparas till senare år.

Om kapitalunderlaget är negativt med mer än -50 000 SEK måste en enskild näringsidkare göra en negativ räntefördelning, fördelningsbeloppet beräknas som det negativa kapitalunderlaget multiplicerat med en räntesats (statslåneräntan den 30 nov året före inkomståret + 1 %). Fördelningsbeloppet redovisas i ruta R31 i deklarationsbilagan NE och redovisas även i inkomstdeklaration 1.

Expansionsfond


En enskild näringsidkare med positivt kapital (eget kapital efter justeringar) i näringsverksamheten kan göra en avsättning till expansionsfond för att minska inkomsten av näringsverksamhet och betala expansionsfondsskatt (22 % år 2019) på avsatt belopp. Avsättningar till expansionsfond måste återföras när kapitalet minskar eller då näringsverksamheten avvecklas eller avyttras, en expansionsfond kan överföras till en annan bolagsform. Avsättning till expansionsfond bokförs inte.

En avsättning till expansionsfond minskar kapitalunderlaget för räntefördelning och avsatt belopp blir inte heller sjukpenninggrundande eller pensionsgrundande innan det återförs och beskattas som inkomst av näringsverksamhet. Den maximala avsättningen till expansionsfond under varje inkomstår utgörs av resultatet före avsättning till expansionsfond, den totala ackumulerade avsättningen till expansionsfond får dock inte vara högre än kapitalunderlaget plus expansionsfondsskatten (1/(1-expansionsfondskatten))*kapitalunderlaget.

Kapitalunderlaget beräknas som skillnaden mellan värdet av tillgångar och skulder i näringsverksamheten vid innevarande räkenskapsårs utgång med tillägg för vissa justeringar.

1. Till ditt kapital eller din nettoskuld vid årets slut lägger du underskott av verksamheten vid årets slut som inte dragits av utan som du rullat framåt. Detta kan även innehålla underskott från tidigare år.
2. Du ska dra av kapitaltillskott som inte är menade att vara kvar i verksamheten. Du får alltså inte lägga in ett större belopp tillfälligt bara för att höja kapitalunderlaget.
3. Den övergångspost som togs fram vid räntefördelningen lägger du till, se Övergångsposten läggs till under Räntefördelning.

Som tillgångar räknas alla tillgångar i näringsverksamheten förutom finansiella placeringstillgångar såsom aktier, konvertibler, obligationer. Finansiella placeringstillgångar skall beskattas som inkomst av kapital och det gäller även för privatbostadsdelen i fastigheter. Som skulder räknas alla skulder i näringsverksamheten plus det som är avsatt till ersättningsfond, periodiseringsfond och 78 % (år 2016) av det som är avsatt till expansionsfond. Skulder som hör till privatbostadsdelen i fastigheter räknas inte som skulder i näringsverksamheten.

Expansionsfonden i en enskild firma kan föras över till en annan fysisk person genom gåva, arv, testamente eller bodelning. Expansionsfonden kan föras över till ett handelsbolag utan att beskattning utlöses vid överföringstidpunkten, detta gäller om den enskilda näringsverksamheten flyttas över till ett handelsbolag. Expansionsfonden för en enskild näringsidkare kan till 78 % (år 2019, 1 - expansionsfondsskatt) föras över som beskattat kapital i ett aktiebolag om kapital motsvarande 78 % (år 2019, 1 - expansionsfondsskatt) av expansionsfonden överförs till aktiebolaget. En skriftlig förklaring måste lämnas i deklarationen om att expansionsfonden överförts till annan, och det företag som övertagit expansionsfonden skall deklarera övertagandet av expansionsfonden på blankett N7.

Periodiseringsfond


En enskild näringsidkare kan göra en avsättning till periodiseringsfond för att skjuta upp skatten till ett senare år eller för att jämna ut det skattemässiga resultatet mellan olika år. Under varje inkomstår kan en enskild näringsidkare maximalt sätta av 30 % (år 2019) av vinsten före avsättning till periodiseringsfond (R33). En periodiseringsfond kan återföras när näringsidkaren önskar men måste återföras till beskattning senast det sjätte året efter avsättningsåret, en enskild näringsidkare kan därmed ha sex periodiseringsfonder för olika år samtidigt. Avsättningen till periodiseringsfond görs i ruta R34. Avsättning till periodiseringsfond bokförs inte.

När en enskild näringsverksamhet avvecklas eller avyttras måste periodiseringsfonderna återföras till beskattning. Periodiseringsfonder kan överföras till ett handelsbolag, kommanditbolag, ekonomisk förening eller aktiebolag, det måste framgå av deklarationen att periodiseringsfonder överförts till annat företag och det företag som övertagit periodiseringsfonderna skall deklarera detta på blankett N7.

Ersättningsfond


En enskild näringsidkare som har fått ersättning från en försäkring för tillgångar som skadats eller förstörts kan skjuta upp beskattningen av denna intäkt genom avsättning till ersättningsfond tills dess att nya tillgångar anskaffats, ersättningsfonden måste dock återföras inom tre år.

Avsättningen till ersättningsfond kan maximalt göras med det belopp som erhållits i försäkringsersättning, avsättningen skall bokföras och kan göras i fyra olika slag av ersättningsfonder:
1. fond för inventarier
2. fond för byggnader och markanläggning
3. fond för mark
4. fond för djurlager i jordbruk och renskötsel.

När ersättningsfonder tas i anspråk skall dessa återföras genom att minska anskaffningsvärdet för anskaffade tillgångar.

En ersättningsfond skall tas upp till beskattning som skattepliktig intäkt med ett tillägg om 30 % på återfört belopp om:
- fonden använts för fel ändamål
- hela eller den största delen av näringsverksamheten överlåtits eller verksamheten upphört
- vid konkurs
- fonden inte använts inom den tid som gäller.

Näringsfastighet


En fastighet som inte är en privatbostad är en näringsfastighet, omprövning gällande klassificeringen skall göras varje år. En privatbostad är ett småhus med tomtmark eller obebyggd tomtmark som till minst 50 % i ett enfamiljshus och till minst 40 % i ett tvåfamiljshus används som permanent- eller fritidsboende för ägaren eller honom närstående.

När en privatbostadsfastighet omklassificeras till en näringsfastighet får den gamla klassificeringen vara kvar i två år och värdeminskningsavdrag skall anses ha gjorts under tiden som privatbostad. För byggnad gäller att värdeminskningsavdrag anses har skett med 1,5 % av anskaffningsvärdet årligen, för markanläggningar gäller normalt 5 % och för inventarier 20 % årligen. När en näringsfastighet omklassificeras till privatbostadsfastighet sker detta omedelbart och de gjorda avdragen för värdeminskning skall återföras som intäkt i näringsverksamheten.

Innehav av en näringsfastighet skall alltid beskattas som inkomst av näringsverksamhet och deklareras på blankett NE som enskild näringsverksamhet. Om en näringsfastighet har flera delägare skall varje delägare deklarera för sin andel av intäkterna och kostnaderna avseende näringsfastigheten.

Hyror, hyrestillägg, bostadsförmån, ersättningar för garage, parkeringsplatser med mera tas upp som intäkt i näringsverksamheten. Alla hyresinkomster redovisas brutto, dvs. inklusive eventuella tillägg för bränsle, el m.m.

Om en näringsidkare själv disponerar en lägenhet eller ett garage utan att betala marknadsmässig hyra skall marknadshyran på orten eller mellanskillnaden mellan marknadshyra och betald hyra tas upp som intäkt i näringsverksamheten (bostadsförmån).

Fastighetsskatten/fastighetsavgiften dras av som kostnad i näringsverksamheten. Utgifter för reparationer och underhåll av byggnad och markanläggning får dras av omedelbart. Däremot ska utgifter för förbättringar (ny-, till- och ombyggnad) läggas till avskrivningsunderlaget och dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Om statligt räntebidrag beviljats för reparationer och underhåll får utgifterna inte dras av omedelbart, de ska i stället läggas till avskrivningsunderlaget för byggnaden.

Avskrivning på näringsfastigheter får enligt skatteverket göras på anskaffningsvärdet enligt nedanstående procentsatser (år 2019):

Småhus 2 %
Parkeringshus, varuhus, hotell- och restaurangbyggnader 3 %
Kiosk 5 %
Övriga hyreshus 2 %
Växthus, silor, kylhus 5 %
Övriga ekonomibyggnader 4 %
Industribyggnader, som inte är inrättade för speciell användning 4 %
Övriga industribyggnader som endast har en begränsad användbarhet för annat ändamål än det för vilket de utnyttjas t.ex. bensinstationer, kyl- och fryshus, mejerier, slakthus, sågverk och tegelbruk 5 %
Värmekraftsbyggnader 4 %
Vattenkraftsbyggnader 2 %
Specialbyggnader 3 %
Övriga byggnader behandlas som industribyggnader

Mark får inte skrivas av. Markanläggningar får skrivas av med 5 % (år 2019) av anskaffningsvärdet årligen och skogsvägar och täckdiken får skrivas av med 10 % (år 2019) av anskaffningsvärdet årligen. Byggnadsinventarier och markinventarier skall skrivas av enligt reglerna för vanliga inventarier.

När en enskild näringsidkare säljer en näringsfastighet skall försäljningen deklareras på blankett K7 och vinsten eller förlusten avseende försäljningen skall beskattas som inkomst av kapital. Kapitalvinsten eller kapitalförlusten skall anges i sin helhet men skatteverket reducerar automatiskt en kapitalvinst till 90 % och en kapitalförlust till 63 %.

Vid försäljningen av en näringsfastighet skall följande återföringar göras i inkomstslaget näringsverksamhet vid ruta R26 i blankett NE:
- avdrag för värdeminskning av byggnad och markanläggning,
- substansminskningsavdrag,
- skogsavdrag,
- avdrag för förbättrande reparationer och underhåll av byggnad eller markanläggning.

Det återförda beloppet dras av vid kapitalvinstberäkningen.

Återföringarna anses vara "Ackumulerad inkomst". Underskott i näringsverksamheten där fastigheten ingått skall dras av vid kapitalvinstberäkningen, dock ej med mer än kapitalvinsten före avdraget.

Enskild näringsidkare som äger näringsfastighet, deklarerar uppgifterna för fastighetsskatt/fastighetsavgift på inkomstdeklaration 1. Fastighetsskatt och fastighetsavgift får dras av som kostnad i näringsverksamheten.

Uthyrning av verksamhetslokaler är normalt inte momspliktig verksamhet och därmed får inte heller ingående moms dras av som ingående moms, ingående moms dras av som kostnad. En enskild näringsidkare som äger en näringsfastighet kan välja att ta ut moms för att därigenom få rätt att göra avdrag för ingående moms som ingående moms.

Jordbruk och skogsbruk


En jord- eller skogsbruksfastighet består av åkermark, betesmark, skogsmark, skogsimpediment, övrig mark, bostadsbyggnad med tomtmark och ekonomibyggnad. Inkomster och utgifter i jordbruk och skogsbruk skall beskattas som inkomst av näringsverksamhet på blankett NE av brukaren, arrendatorn och ägaren. Varje delägare i en samägd lantbruksenhet beskattas för sin andel av intäkter och kostnader.

En privatbostad på en lantbruksenhet ingår inte i näringsverksamheten och utgifterna för denna skall inte dras av som kostnader i näringsverksamheten. En privatbostad som är byggd före 1930 med en storlek om minst 400 kvadratmeter får ingå i näringsverksamheten om ägaren begär det.

Ersättning för såld mjölk skall tas upp som intäkt till bruttobeloppet exklusive moms, avdrag från ersättningen tas upp som kostnader. Vid uttag av produkter från jordbruket för privat bruk skall marknadsvärdet av produkterna redovisas som intäkt i näringsverksamheten. El som förbrukas i privatbostaden skall inte tas upp som kostnad i näringsverksamheten. Uttag av bränslen för uppvärmning av privatbostad får dras av som kostnad och behöver inte redovisas som intäkt.

Jordbruksstöd som är oberoende av produktionen skall inte beskattas och anses vara anskaffade för 0 kr. Erhållna bidrag från stödrättigheter skall redovisas som intäkt enligt reglerna för näringsbidrag. Näringsbidrag såsom arealersättning, stöd för olika odlingar, djurbidrag och miljöstöd skall redovisas som intäkt i näringsverksamheten när det blivit en fordran.

Efterlikvider och återbäring från jord- och skogsbrukets ekonomiska föreningar skall tas upp som intäkt när de kan disponeras.

Andelar och medlemsfordran på jord- och skogsbrukets producentföreningar är tillgångar i näringsverksamheten, om medlemskapet i föreningen betingas av näringsverksamheten.

Insatsemissioner skall tas upp som intäkt när utträde ur förening sker. Utdelning från samfällighet skall tas upp som intäkt i näringsverksamheten. Uttag från skogskonto och skogsskadekonto ska tas upp som intäkt. Inkomsträntan, efter avdrag för skatt, tas upp som intäkt vid uttag av beloppet från kontot. Engångsersättning för upplåtelse av nyttjanderätt eller servitutsrätt till lantbruksenhet, skall tas upp som intäkt i näringsverksamhet, om upplåtelsen avser begränsad tid. Vid försäljning av växande gröda, utan samband med marken, ska inkomsten tas upp som intäkt i näringsverksamhet. Vid försäljning av skog utan samband med försäljning av skogsmarken, ska inkomsten tas som intäkt i näringsverksamhet. Vid utvinning av grus ska inkomsten tas upp som intäkt i näringsverksamheten.

Utgifter för reparationer och underhåll av byggnad som ingår i näringsverksamheten och markanläggning får dras av omedelbart. Däremot ska utgifter för förbättringar (ny-, till- och ombyggnad) läggas till avskrivningsunderlaget och dras av genom årliga värdeminskningsavdrag.

Räntekostnader för privatbostaden får inte dras av i näringsverksamheten. Tillsynsresor räknas som resor mellan bostad och arbete innebärande att avdrag medges för resekostnader som överstiger 11 000 SEK (år 2019) enligt billigaste färdmedel eller med 18,5 kr per mil om allmänt kommunikationsmedel saknas.

Avsättning för framtida återväxtåtgärder kan göras för kostnader i samband med anläggning av ny skog efter kalavverkning. Utgift för växande gröda som köps tillsammans med åkermarken ingår i anskaffningsvärdet för lantbruksenheten och får inte dras av som en kostnad. Ersättning för överlåtelse av arrenderätt är intäkt i näringsverksamhet.

Värdeminskningsavdrag för markanläggning kan göras med högst 10 % (år 2019) av anskaffningsvärdet för täckdiken och skogsvägar och med högst 5 % (år 2019) av anskaffningsvärdet för andra markanläggningar. Reglerna om värdeminskningsavdrag för maskiner och andra inventarier får tillämpas på byggnads- och markinventarier.

Lager av djur får inte tas upp till lägre värde än 85 % (år 2019) av den genomsnittliga produktionsutgiften för djur av det slag och ålderssammansättning som det är fråga om. Djuren behöver dock inte tas upp till ett värde som är högre än djurens sammanlagda nettoförsäljningsvärde.

Enskilda näringsidkare med skog och skogsmark får göra skogsavdrag med totalt högst 50 % av skogens och skogsmarkens anskaffningsvärde, skogsavdrag skall återföras till beskattning när fastigheten avyttras. Begärt skogsavdrag och återfört skogsavdrag skall redovisas på bilaga N8.

Under varje inkomstår får skogsavdraget maximalt uppgå till (år 2019):
- 50 % av intäkten för såld avverkningsrätt
- 30 % av intäkten för sålda skogsprodukter
- 30 % av intäkten av uttagna skogsprodukter

Har skog och skogsmark har köpts genom ett s.k. rationaliseringsförvärv kan 100 % av ersättningen för avverkningsrätt och 60 % av ersättningen för skogsprodukter respektive värdet av egna uttag dras av som skogsavdrag. Det förhöjda avdraget får göras det inkomstår då köpet skedde och/eller de följande fem åren.

Skogsavdrag får inte göras med ett lägre belopp än 15 000 kr per år. Om lantbruksenheten ägs av flera personer, får avdraget per delägare vara lägst 3 000 kr om avdraget för hela lantbruksenheten skulle ha uppgått till minst 15 000 kr, om alla delägarna skulle ha utnyttjat sin rätt till avdrag.

Enskilda näringsidkare som driver skogsbruk har rätt till uppskov med beskattning av skogsinkomster genom insättning på ett skogskonto (särskilt bankkonto). Pengar som har satts in på skogskonto beskattas först när de tas ut. En insättning på skogskontot redovisas som en kostnad och ett uttag från skogskontot redovisas som en intäkt i näringsverksamheten.

Insättning till skogskonto får ske med lägst 5000 kr per år (år 2019) till endast en bank och med högst (Inom parentes högsta insättning vid skogsskador och allframtidsupplåtelse):
- 60 % (80 %) av intäkten för såld avverkningsrätt
- 40 % (50 %) av intäkten för sålda skogsprodukter
- 40 % (50 %) av intäkten av uttagna skogsprodukter

Uppskov medges dock med maximalt det belopp som utgör vinst i näringsverksamheten innan insättning till skogskonto. Uttag från skogskonto får göras tidigast fyra månader efter insättning med lägst 1000 kr och pengar får inte stå kvar på ett skogskonto i längre än 10 år. När näringsverksamheten avvecklas eller avyttras skall pengarna från skogskontot tas ut och redovisas som intäkt.

Enskild näringsidkare som driver skogsbruk och som tvingas avverka skog tidigare än önskvärt, på grund av stormfällning, brand, översvämning, torka, insektsangrepp eller liknande händelse, har rätt till uppskov med beskattningen av skogsinkomsterna genom insättning till skogsskadekonto (särskilt bankkonto). Pengar som har satts in på skogsskadekonto beskattas först när de tas ut. En insättning på skogsskadekontot redovisas som en kostnad och ett uttag från skogsskadekontot redovisas som en intäkt i näringsverksamheten.

För att få göra insättning till skogsskadekonto måste mer än 1/3 av skogen avverkas tidigare på grund av skadan och minst 75 % av årets skogsintäkter måste komma från denna avverkning.

Insättning till skogsskadekonto får ske med lägst 50 000 kr per år till endast en bank och med högst (år 2019):
- 80 % av intäkten för såld avverkningsrätt
- 50 % av intäkten för sålda skogsprodukter
- 50 % av intäkten av uttagna skogsprodukter

Uppskov medges dock med maximalt det belopp som utgör vinst i näringsverksamheten innan insättning till skogsskadekonto. Uttag från skogsskadekonto får göras tidigast fyra månader efter insättning med lägst 1000 kr och pengar får inte stå kvar på ett skogskonto i längre än 20 år. Om du gör avdrag för insättning på skogskonto kan du inte samtidigt få avdrag för insättning på skogsskadekonto.

När näringsverksamheten avvecklas eller avyttras skall pengarna från skogskontot tas ut och redovisas som intäkt.

Vid försäljning av lantbruksenhet skall försäljningen av privatbostaden deklareras på blankett K5 och försäljningen av näringsfastigheten deklareras på blankett K7, vinsten eller förlusten utgör inkomst av kapital. Fastighetsavgift och fastighetsskatt skall deklareras på inkomstdeklaration 1, fastighetsavgift och fastighetsskatt på näringsfastigheter får dras av som kostnader i näringsverksamheten.

Kulturell verksamhet


Inkomst av konstnärlig, litterär eller annan kulturell verksamhet kan vara anställningsinkomst, hobbyinkomst eller näringsverksamhet. Kulturell verksamhet som drivs yrkesmässigt, självständigt, varaktigt och med vinstsyfte skall deklareras som näringsverksamhet på blankett NE.

Bidrag från olika fonder under benämningen stipendium, arbetsbidrag, grundersättning eller liknande som beviljas för minst tre år är skattepliktig inkomst av tjänst (anställningsinkomst). Om det beviljas för kortare tid är ersättningen skattefri. I undantagsfall, vid s.k. projektbidrag, ska bidraget redovisas som intäkt i näringsverksamhet.

Värdet på färdiga, ännu ej avyttrade, verk i lager är summan av materialkostnader, kostnaden för anlitad arbetskraft och övriga direkta kostnader. Eget arbete får inte medräknas i lagervärdet.

Fria kulturarbetare som fått ersättning för upphovsrätt till litterära eller konstnärliga verk kan få uppskov med beskattning genom insättningar på ett upphovsmannakonto (särskilt bankkonto). Vid insättning till upphovsmannakonto redovisas en kostnad och vid uttag från upphovsmannakonto redovisas en intäkt (R27 och R28).

Avdrag får göras med högst upphovsmannaintäkten, med högst 2/3 av vinsten före uppskovsavdraget och kvarvarande vinst efter uppskovsavdraget måste vara minst 30 000 kr. För att få uppskov med beskattning av upphovsmannaintäkt måste (år 2019):
- de sammanlagda upphovsmannaintäkterna under året överstiga motsvarande intäkter under något av de två föregående åren med minst 50 %
- du vara bosatt i Sverige vid inkomstårets utgång
- uppskovsbeloppet ha satts in på upphovsmannakonto i bank, senast samma dag som inkomstdeklarationen ska lämnas. Bankbesked skall bifogas deklarationen.
- uppskovsbeloppet vara minst 10 000 kr.

Underskott i näringsverksamheten får sparas till senare år och kvittas mot framtida överskott i näringsverksamheten. Fria kulturarbetare får kvitta inkomstårets underskott mot inkomst av tjänst och annan inkomst av näringsverksamhet.

Fria kulturarbetare kan få särskild skatteberäkning för ackumulerad inkomst om den ackumulerade inkomsten uppgår till minst 50 000 kr och den beskattningsbara förvärvsinkomsten överstiger skiktgränsen för statlig inkomstskatt plus 50 000 kr.

Lön, egna uttag och inkomstfördelning


En enskild näringsidkare får inte ta ut och göra avdrag för lön till sig eller någon närstående. En enskild näringsidkare och till denne närstående skall göra egna uttag ur näringsverksamheten, detta bokförs som uttag från eget kapital och inte som kostnad. En enskild näringsidkare beskattas för resultatet i näringsverksamheten. Inkomsten i en enskild näringsverksamhet där två makar, sambor med gemensamma barn eller sambor som tidigare varit gifta arbetar gemensamt med likvärdig ställning får fördelas mellan parterna.

En enskild näringsidkare får betala ut och göra avdrag för lön till barn som är äldre än 16 år och alla andra anställda som inte är närstående till näringsidkaren.

Underskott av näringsverksamhet


Underskott i näringsverksamhet får enligt huvudregeln sparas till senare år och kvittas mot framtida vinster, någon tidsbegränsning för underskottsavdrag finns inte. Underskott kan inte överlåtas till en annan person, vid dödsfall övertar dock dödsboet underskottet. Huvudregeln har fyra undantag (år 2019).

1. Underskott i nystartad aktiv näringsverksamhet får under de fem första åren dras av under samma år som det har uppkommit som ett allmänt avdrag från annan inkomst av näringsverksamhet och från inkomst av tjänst. Avdrag får maximalt göras med 100 000 kr per år, överskjutande del blir ett sparat underskott som endast kan kvittas mot framtida överskott i näringsverksamheten.

2. Underskott i kulturell näringsverksamhet får under samma år som det uppkommit dras av som allmänt avdrag från inkomst av tjänst och annan inkomst av näringsverksamhet, denna avdragsmöjlighet gäller utan tidsbegränsning.

3. Underskott i en näringsverksamhet där en näringsfastighet ingår skall i sin helhet dras av från kapitalvinsten på fastigheten om denna i sin helhet eller till viss del har sålts av under året. Avdraget får dock inte överstiga kapitalvinsten och överskjutande del av underskottet får sparas till senare år.

4. Underskott i en näringsverksamhet där ett andelshus ingår kan sparas till senare år eller dras av direkt mot inkomst av kapital, skatteverket reducerar automatiskt avdraget till 70 %.

Underskott i näringsverksamhet som finns kvar efter att näringsverksamheten upphört får under året efter det att näringsverksamheten upphört dras av som inkomst av kapital och får fördelas på tre år, skatteverket reducerar automatiskt avdraget till 70 %. Den som är försatt i konkurs har inte rätt till avdrag för underskott för andelshus eller som slutligt avdrag eller vid nästa års taxering.

Överlåtelse och avveckling av näringsverksamhet


När en enskild näringsverksamhet säljs skall försäljningsintäkten redovisas som intäkt i näringsverksamheten, försäljningen betraktas som den sista affärshändelsen i näringsverksamheten. En försäljning av en enskild näringsverksamhet beskattas därmed som inkomst av näringsverksamhet. Någon moms skall inte tas ut av köparen när en näringsverksamhet säljs.

Om den enskilda näringsidkaren behåller en tillgång själv för privat bruk vid försäljning eller avveckling skall detta uttag tas upp till beskattning i näringsverksamheten, värdering skall ske till marknadsvärde och om avdrag för ingående moms medgivits för tillgången skall även utgående moms redovisas på uttaget.

Om näringsverksamheten upphör ska de avsättningar som gjorts till expansionsfond, periodiseringsfond och ersättningsfond återföras till beskattning.

En näringsverksamhet är avvecklad när samtliga tillgångar och skulder har tagits ut ur näringsverksamheten, dessa uttag skall bokföras värderade till marknadsvärde. En avvecklad näringsverksamhet skall även avregistreras för F-skatt, moms och arbetsgivaravgifter.

Ackumulerad inkomst


Ackumulerad inkomst är inkomst som deklareras i sin helhet under ett år men som tjänats in under två eller flera år. För ackumulerad inkomst finns en möjlighet till lindring av statlig inkomstskatt när det gäller både inkomst av tjänst och inkomst av näringsverksamhet, detta genom en särskild skatteberäkning.

Den som har ackumulerad inkomst skall ansöka om särskild skatteberäkning i inkomstdeklarationen genom att uppge att reglerna om ackumulerad inkomst skall tillämpas eller begära omprövning inom fem år efter taxeringsåret. För att få tillämpa reglerna om ackumulerad inkomst måste den ackumulerade inkomsten vara minst 50 000 kr och den totala inkomsten måste överstiga den nedre skiktgränsen för statlig inkomstskatt plus 50 000 kr.

Den ackumulerade inkomsten kan fördelas på maximalt 10 år bakåt i tiden till de år som inkomsten hänför sig till. Inkomst som kan bli föremål för särskild skatteberäkning i inkomst av näringsverksamhet är bl.a.
- återförda värdeminskningsavdrag vid försäljning av näringsfastighet
- vissa försäkringsersättningar
- vissa skadeersättningar
- vissa expropriationsersättningar
- vissa intäkter vid nedläggning av näringsverksamhet
- intäkt vid överlåtelse av vissa rättigheter
- intäkt pga. vetenskaplig, litterär eller konstnärlig verksamhet e.dyl.
- expansionsfond och periodiseringsfonder som återförs då näringsverksamhet upphör.

Behöver ditt företag redovisning eller revision? Ageras är en kostnadsfri tjänst som hjälper dig hitta en redovisningskonsult eller revisor som passar dina behov. Klicka här och prova idag, Ageras är gratis och inte bindande.

Om du skall upprätta en årsredovisning för ett mindre aktiebolag enligt K2-rekommendationen så kan du med fördel göra det här online, årsredovisning online. Du betalar per årsredovisning men behöver bara betala om du är helt nöjd.
Uppdaterad: 2019-11-28

Dela innehåll


Kontakta bokforingstips.se


Doxservr
Chatta med Abot 001