Bokforingstips.se
Meny Sök Bokforingstips.se
Startsidan
Löneadministration
Koncernredovisning
Redovisning enligt IFRS
Lagar och förordningar
Forum om bokföring
Årsredovisning
Belopp och procent
Nyckeltal
Källförteckning
Sekretesspolicy
Länktips

Hjälp oss att fortsätta driva den här hemsidan. En donation behandlas som en vanlig försäljning, skattepliktig för oss och avdragsgill för dig. Vi redovisar moms om 20 % (25 % momssats) på inbetalt belopp, moms om 25 % tillkommer på donerat belopp.
Donera via faktura
Behöver ditt företag redovisning eller revision? Ageras är en kostnadsfri tjänst som hjälper dig hitta en redovisningskonsult eller revisor som passar dina behov. Klicka här och prova idag, Ageras är gratis och inte bindande.

Deklarera aktiebolag och ekonomisk förening | Inkomstdeklaration

Intäkter och kostnader i ett aktiebolag och en ekonomisk förening skall beskattas i inkomstslaget näringsverksamhet, deklaration sker på inkomstdeklaration 2 (INK2).

Aktiebolag och ekonomiska föreningar är juridiska personer och egna skattesubjekt. Aktieägare i aktiebolag och medlemmar i ekonomiska föreningar som arbetar i bolaget eller föreningen behandlas som vanliga anställda.

Bokföringen och bokslutet är utgångspunkten för inkomstdeklarationen avseende ett aktiebolag och en ekonomisk förening, bokslutet redovisas på räkenskapsschema i inkomstdeklaration 2 och de skattemässiga justeringarna görs med utgångspunkt från bokslutet. Skillnader mellan skattemässiga regler och bokföringsmässiga principer innebär att det bokföringsmässiga resultatet måste justeras för intäkter som inte är skattepliktiga (minus) och kostnader som inte är avdragsgilla (plus).

Alla intäkter och kostnader i ett aktiebolag och en ekonomisk förening skall deklareras som inkomst av näringsverksamhet och ej beblandas med inkomst av tjänst eller inkomst av kapital.

Inkomståret för ett aktiebolag eller en ekonomisk förening som har brutet räkenskapsår är det år då räkenskapsåret är slut, balansdag den 31 augusti år 2015 innebär att inkomståret är 2015 och taxeringsåret 2016.

Inventarier och avskrivningar (avdrag för värdeminskning)


Ett aktiebolag eller en ekonomisk förening får kostnadsföra utgifter avseende inköp av inventarier på tre sätt, genom omedelbart avdrag, genom räkenskapsenlig avskrivning eller genom restvärdesavskrivning.

Inventarier som har en ekonomisk livslängd som understiger 3 år och inventarier med ett anskaffningsvärde om mindre än ett halvt prisbasbelopp exklusive moms får direktavskrivas (kostnadsföras direkt).

När det gäller inventarier som inte bokförs som kostnader direkt så kan ett aktiebolag eller en ekonomisk förening tillämpa räkenskapsenlig avskrivning för inventarier, avskrivningen måste ha bokförts och det måste finnas en ordnad bokföring som avslutas med ett årsbokslut eller en årsredovisning. Räkenskapsenlig avskrivning kan göras enligt två olika alternativ och avskrivningsmetoden tillämpas kollektivt för alla inventarier, nytt val av alternativ kan ske vid nytt bokföringsår och om bokföringsåret inte är 12 månader skall avskrivningen justeras i motsvarande mån.

Enligt huvudregeln får bolaget dra av högst 30 % av
- inventariernas bokförda värde vid årets början ( = förra årets utgående värde),
- ökat med värdet av de inventarier som bolaget skaffat under året som fortfarande finns kvar vid årets slut,
- minskat med betalning för inventarier som bolaget sålt under året som bolaget skaffat till verksamheten tidigare år än detta år,
- minskat med försäkringsersättning som bolaget fått för inventarier som bolaget skaffat tidigare år än detta,
- minskat med ersättningsfond som använts.

Enligt kompletteringsregeln måste du veta anskaffningsvärde och anskaffningsår för de inventarier som bolaget köpt de senaste fyra räkenskapsåren och som fortfarande finns kvar i verksamheten. Årets totala avskrivning får du genom att skriva av på vart och ett av de tidigare fyra årens kvarvarande anskaffningsvärde och årets anskaffningsvärde med 20 %.

Ett aktiebolag eller en ekonomisk förening skall tillämpa restvärdesavskrivning för sina inventarier om kraven för att tillämpa räkenskapsenlig avskrivning inte är uppfyllda. När restvärdesavskrivning tillämpas behöver inte avskrivningarna i bokföringen stämma överens med avskrivningarna i deklarationen. Restvärdesavskrivning innebär att man gör en avskrivning om 25 % på kvarvarande skattemässigt värde för inventarierna. Kvarvarande skattemässigt värde är ej avskrivet skattemässigt värde från föregående år plus anskaffningsvärdet för inköpta inventarier under året minus försäljningsintäkten för sålda inventarier under året.

Immateriella tillgångar såsom patenträtt, hyresrätt och goodwill får inte direktavskrivas utan måste skrivas av med tillämpning av räkenskapsenlig avskrivning eller restvärdesavskrivning.

Varulager


Lager av råmaterial, halvfabrikat, färdiga varor och handelsvaror som skall användas i verksamheten eller säljas till kunder skall inventeras och värderas vid årets slut (den 31 december). Varor som mottagits i kommission skall inte upptas i varulagret.

Varulagret skall per balansdagen värderas post för post till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet enligt FIFU-principen (Först-In-Först-Ut) eller till 97 % (3 % inkuransavdrag) av det totala anskaffningsvärdet för varulagret enligt schablonregeln.

Anskaffningsvärdet för lagertillgångar som köpts inbegriper inköpspris, frakt, tull och liknande kostnader. Anskaffningsvärdet för egentillverkade lagertillgångar skall inbegripa direkta kostnader såsom kostnader för material, arbetslöner och liknande med visst tillägg för indirekta kostnader såsom lokalkostnader, avskrivningar på inventarier och liknande.

Nettoförsäljningsvärdet utgörs av det verkliga försäljningsvärdet för en lagertillgång med avdrag för försäljningskostnader.

FIFU-principen innebär att de senast inköpta varorna antas vara de som finns kvar i varulagret per balansdagen, det senaste anskaffningsvärdet skall därför användas vid lagervärderingen.

Pågående arbete är entreprenaduppdrag eller tjänsteuppdrag för annan persons räkning som påbörjats innan men inte avslutats vid räkenskapsårets utgång. Pågående arbeten kan bestå av entreprenaduppdrag eller tjänsteuppdrag på löpande räkning eller arbeten till fast pris, fastprisuppdrag är uppdrag som inte är arbeten på löpande räkning. Uppdrag på löpande räkning är uppdrag där ersättningen till minst 90 % grundar sig på ett bestämt pris per tidsenhet, den verkliga tidsåtgången och de faktiska utgifterna för arbetet.

Pågående arbeten till fast pris får redovisas enligt färdigställandemetoden eller enligt metoden för successiv vinstavräkning.

Successiv vinstavräkning innebär att intäkter redovisas utifrån projektens färdigställandegrad per balansdagen så att upplupna intäkter matchas mot nedlagda utgifter, inget lager av pågående arbeten redovisas när den här metoden tillämpas.

Färdigställandemetoden innebär att utgifterna för pågående arbeten bokförs som en tillgång och kostnadsförs först när arbetet är avslutat, kostnader matchas mot redovisade intäkter. När färdigställandemetoden tillämpas så skall pågående arbeten, projekt för projekt, värderas till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet eller till 97 % (3 % inkuransavdrag) av det totala anskaffningsvärdet, i anskaffningsvärdet får både direkta och indirekta utgifter för projektet inräknas.

När det gäller pågående arbeten på löpande räkning får utgifter kostnadsföras i förhållande till fakturerade intäkter, utgifter som inte kostnadsförs redovisas som tillgång. Pågående arbeten skall värderas projekt för projekt till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet eller till 97 % (3 % inkuransavdrag) av det totala anskaffningsvärdet, i anskaffningsvärdet får både direkta och indirekta utgifter för projektet inräknas.

Periodseringsfond


Aktiebolag och ekonomisk föreningar har möjlighet att göra avsättningar till periodiseringsfonder för att skjuta upp beskattningen till ett senare år och för att jämna ut det skattemässiga resultatet mellan olika år.

Aktiebolag och ekonomiska föreningar får under varje inkomstår göra en avsättning till periodiseringsfond med 25 % av vinsten före avsättning till periodiseringsfond under förutsättning av avsättningen bokförs.

Aktiebolag och ekonomiska föreningar som vid beskattningsårets ingång har avsättningar i periodiseringsfonder måste redovisa och beskattas för en schablonintäkt avseende det ingående värdet av periodiseringsfonder. Schablonintäkten som inte skall bokföras (tas endast med i deklarationen) beräknas som det ingående värdet av periodiseringsfonder multiplicerat med 78 % av statslåneräntan den 30 november året före inkomståret (andra året innan taxeringsåret).

En periodiseringsfond måste återföras till beskattning senast det sjätte året efter avsättningsåret men får återföras när som helst. En juridisk person måste även återföra periodiseringsfonder om:

1. den upphör att bedriva näringsverksamhet,
2. skattskyldigheten för näringsverksamhet upphör,
3. näringsverksamheten inte längre beskattas i Sverige p.g.a. skatteavtal,
4. den upplöses genom fusion eller fission och fonden inte har övertagits,
5. vid beslut om likvidation eller konkurs.

Aktier, andelar och kapitalplaceringar


Aktiebolag och ekonomiska föreningar kan inneha aktier och andelar i andra företag samt andra kapitalplaceringar, den löpande avkastningen på dessa investeringar och vinsten eller förlusten vid försäljning skall deklareras som inkomst av näringsverksamhet. Aktiebolag och ekonomiska föreningar kan vara moderföretag i en koncern.

Aktier delas skattemässigt in i lagertillgångar och kapitaltillgångar. Om aktiebolaget eller den ekonomiska föreningen yrkesmässigt bedriver handel med värdepapper så utgör aktier lagertillgångar, aktier som inte är lagertillgångar är kapitaltillgångar. Kapitaltillgångar kan vara näringsbetingade aktier eller kapitalplaceringsaktier. När det gäller näringsbetingade aktier är utdelningen skattefri, kapitalvinster vid försäljning skattefria och kapitalförluster vid försäljning inte skattemässigt avdragsgilla.

Omsättningen av aktier som är lagertillgångar beskattas enligt de vanliga reglerna för inkomst av näringsverksamhet innebärande att försäljningsersättningen redovisas som intäkt och att utgifterna för sålda aktier matchas mot redovisad intäkt genom att bokföras som kostnad. Lagret av aktier skall värderas post för post till det lägsta av anskaffningsvärdet och nettoförsäljningsvärdet.

Näringsbetingade aktier är onoterade aktier, marknadsnoterade aktier där 10 procent eller mer av rösterna innehas eller innehav som betingas av rörelse som bedrivs av företaget eller av ett företag som med hänsyn till äganderättsförhållandena kan anses stå det nära. Utdelning och kapitalvinster på näringsbetingade aktier är skattefria och kapitalförluster på sådana aktier är inte skattemässigt avdragsgilla.

Det skattemässiga resultatet vid försäljning av aktier som är kapitalplaceringsaktier skall beräknas enligt reglerna för inkomst av kapital. Det skattemässiga resultatet vid försäljning av kapitalplaceringsaktier utgörs av försäljningspriset minus omkostnadsbeloppet som beräknas enligt genomsnittsmetoden eller schablonmetoden. Schablonmetoden innebär att anskaffningsvärdet utgörs av 20 % av försäljningspriset efter avdrag för courtage, schablonmetoden får endast tillämpas för marknadsnoterade aktier. Omkostnadsbeloppet för en handelsbolagsandel beräknas som andelens justerade anskaffningsutgift.

Nedskrivningar på kapitalplaceringsaktier är inte skattemässigt avdragsgilla i inkomstdeklarationen eftersom aktierna ännu inte sålts och dessa nedskrivningar måste därför återläggas i inkomstdeklarationen som en positiv justeringspost.

Kapitalförluster som uppkommer på kapitalplaceringsaktier får endast kvittas mot kapitalvinster på delägarrätter. Kapitalförluster på kapitalplaceringsaktier som inte kan utnyttjas under ett inkomstår får sparas till senare år i vad som kallas för aktiefållan och kvittas mot framtida kapitalvinster på delägarrätter.

I ett koncernförhållande finns möjlighet att från aktiefållan föra över avdrag och utnyttja dem i ett annat koncernföretag. För att få överföra avdragsrätten till ett annat koncernbolag ska vart och ett av bolagen:
1. begära det vid samma års taxering, och
2. med avdragsrätt kunna lämna koncernbidrag till det andra bolaget.

En förlust som uppkommer när ett aktiebolag avyttrar en handelsbolagsandel kan begränsas till maximalt 0 kr om handelsbolaget med förlust inom tio år före aktiebolagets avyttring avyttrat aktier som hade varit näringsbetingade i aktiebolaget eller att aktierna gått ned i värde under tiden aktiebolaget varit delägare i handelsbolaget.

Avyttrar ett handelsbolag eller kommanditbolag aktier med kapitalförlust får denna förlust inte dras av i ett ägande aktiebolag, om förlusten inte hade fått dragits av om den uppkommit i aktiebolaget.

Ett aktiebolag eller en ekonomisk förening som gjort ett andelsbyte kan begära att få uppskov med kapitalvinsten om bolaget säljer en andel till ett annat företag och får andelar i det köpande företaget enligt marknadsmässig värdering när det köpande företaget innehar mer än hälften av rösterna i det köpta företaget.

Kapitalvinster vid försäljning av andel eller delägarrätt i skalbolag skall beräknas på ett särskilt sätt. Fysisk person skall deklarera kapitalvinsten som överskott av passiv näringsinkomst och juridisk person skall beskattas för hela ersättningen utan avdrag för omkostnadsbelopp. Om skalbolagsdeklaration lämnas inom 30 dagar efter avyttringen och säkerhet för skatteskulden ställs skall beskattning ske på vanligt sätt. Ett skalbolag är ett företag där marknadsvärdet av de likvida tillgångarna överstiger halva ersättningen för aktierna eller andelarna i företaget.

Fastigheter


Aktiebolag och ekonomiska föreningar som avyttrat en fastighet med kapitalförlust får endast dra av denna förlust mot kapitalvinster på fastigheter. Kapitalförluster som inte kan utnyttjas under inkomståret får sparas till senare år och kvittas mot framtida kapitalvinster på fastigheter. Avdragsbegränsningen gäller dock inte fastigheter som under de tre senaste åren i betydande omfattning (20-30 %) har använts för produktions- eller kontorsändamål eller liknande hos företaget eller hos ett företag i intressegemenskap.

I ett koncernförhållande finns möjlighet att föra över avdrag och utnyttja dem i ett annat koncernföretag. För att få överföra avdragsrätten till ett annat koncernbolag ska vart och ett av bolagen:
1. begära det vid samma års taxering, och
2. med avdragsrätt kunna lämna koncernbidrag till det andra bolaget.

Om ett fåmansföretag avyttrat aktier i ett dotterföretag som innehar en fastighet som någon gång under de senaste tre åren till huvudsaklig del har använts som bostad åt delägaren eller närstående skall fastigheten skattas av i dotterföretaget. Avskattning ska även ske om det avyttrade företaget indirekt genom dotterföretag innehar sådan fastighet. Avskattning innebär att det företag som innehar fastigheten ska anses ha avyttrat och därefter åter förvärvat fastigheten för ett pris motsvarande marknadsvärdet. Det innebär också att anskaffningsutgiften för fastigheten ökas med uttagsbeskattat belopp och därefter uppgår till ett belopp motsvarande det beräknade marknadsvärdet.

Bestämmelserna om avskattning ska inte tillämpas bl.a. om
- fastighetens marknadsvärde är lägre eller lika stort som dess skattemässiga värde,
- den avyttrade andelen är marknadsnoterad, eller
- avyttringen avser minoritetspost.

Koncernbidrag


Koncernbidrag är överföringar av inkomster mellan koncernföretag utan krav på motprestation som syftar till att jämna ut resultatet mellan företag. Koncernbidrag bokförs som kostnad hos givaren och som intäkt hos mottagaren.

Aktiebolag och ekonomiska föreningar kan lämna och erhålla koncernbidrag om de är moderföretag eller dotterföretag i en koncern och följande krav är uppfyllda:
- Moderföretaget är ett svenskt företag som äger mer än 90 % av andelarna i ett svenskt aktiebolag eller en svensk ekonomisk förening. Moderföretag kan vara aktiebolag, ekonomisk förening, sparbank, ömsesidigt försäkringsbolag, stiftelse eller ideell förening. För stiftelse och ideell förening gäller att den inte får vara s.k. inskränkt skattskyldig ( t.ex. idrottsförening ).
- Dotterföretag är det företag som ägs av moderföretaget enligt ovan. Dotterföretag kan vara svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening. • Utländska bolag inom EES-området behandlas som svenska företag om mottagaren är skattskyldig i Sverige för koncernbidraget. Detsamma gäller om mottagaren är ett svenskt företag med skatterättslig hemvist i annat land inom EES.
- Varken givare eller mottagare får vara ett privatbostadsföretag eller investmentföretag.
- Det måste ha skett en värdeöverföring mellan företagen.
- Dotterföretaget måste ha varit helägt ( mer än 90 % ) under givarens och mottagarens hela beskattningsår eller sedan dotterföretaget började bedriva näringsverksamhet.
- Mottagaren får inte ha hemvist i utlandet, förutom i de fall inom EES som angetts ovan.
- Näringsverksamheten som koncernbidraget avser får inte vara skattefri i Sverige genom skatteavtal.
- Om bidrag lämnas från dotterföretag till moderföretag krävs att en utdelning från dotterföretaget skulle ha varit skattefri.
- Om bidrag lämnas mellan dotterföretag krävs antingen att – moderföretaget är ett investmentföretag, – utdelning från det dotterföretag som ger koncernbidraget inte beskattas i moderföretaget, eller –utdelning från det dotterföretag som tar emot koncernbidraget beskattas i moderföretaget.

Utdelning och ränta


Den utdelning som ett aktiebolag eller en ekonomisk förening erhåller på näringsbetingade aktier är skattefri, alla andra utdelningar som erhålls är skattepliktiga i inkomstslaget näringsverksamhet.

Ett aktiebolag som betalar ut utdelning eller ränta till en fysisk person eller ett dödsbo skall lämna kontrolluppgift på lämnad utdelning och utbetald ränta och göra ett skatteavdrag om 30 %. Skatteavdrag från utdelning skall dock endast göras av ett aktiebolag som är avstämningsbolag.

Begränsning av underskottsavdrag


Underskott i aktiebolag och ekonomisk förening får normalt sparas till senare år för att kunna kvittas mot framtida vinster. Om aktiebolag och ekonomiska föreningar förvärvar ett bestämmande inflytande (>50 % av rösterna) i svenska aktiebolag, ekonomiska föreningar, sparbanker, ömsesidiga försäkringsföretag, stiftelser, ideella föreningar eller utländska bolag som inte tidigare ingick i koncernen med sparade underskott så begränsas underskottsavdragen av beloppsspärren och koncernbidragsspärren.

Beloppsspärren och koncernbidragsspärren gäller endast sparade underskott innan förvärvstidpunkten och tillämpas inte på underskott som uppstår efter förvärvstidpunkten.

Beloppsspärren innebär att underskottsföretaget inte får dra av sparade underskott till den del de överstiger 200 % av den nya ägarens utgift för att få det bestämmande inflytandet i företaget. Utgiften för att förvärva det bestämmande inflytandet ska minskas med kapitaltillskott som har lämnats till underskottsföretaget före ägarförändringen under det innevarande beskattningsåret och de två tidigare beskattningsåren.

Beloppsspärren träder även in när flera delägare under en femårsperiod tillsammans förvärvat mer än 50 % av rösterna och var och en förvärvat andelar med minst 5 % av rösterna i underskottsföretaget.

Koncernbidragsspärren innebär att underskottsföretaget under förvärvsåret och de följande fem åren inte kan kvitta sparade underskott som uppkommit före det beskattningsår ägarförändringen skedde mot erhållna koncernbidrag.

Om både beloppsspärren och koncernbidragsspärren är tillämplig skall sparat underskott först reduceras genom beloppspärren.

Koncernbidragsspärren är även tillämplig när ett underskottsföretag, eller moderföretag till underskottsföretag, får bestämmande inflytande över ett annat företag.

Om ett bolag försätts i konkurs får inte underskott som uppstått före konkursen dras av. Vid ackord utan konkurs medges inte avdrag för underskott till den del det motsvarar skulder som fallit bort genom ackordet. Om ett handelsbolag fått ackord är det delägarens avdrag för underskott som kvarstår från föregående år som reduceras.

Pensionskostnader, särskild löneskatt och avkastningsskatt


Ett aktiebolag och en ekonomisk förening får göra avdrag för pensionskostnader avseende anställd personal, aktieägare och medlemmar som arbetar i bolaget eller i föreningen är också anställda.

En arbetsgivares pensionskostnader kan bestå av premier för tjänstepensionsförsäkring, avsättning i balansräkningen, betalning till pensionsstiftelse eller överföring till utländska tjänstepensionsinstitut. Arbetsgivarens avdrag för pensionskostnader avseende anställd personal begränsas enligt skattelagstiftningen av huvudregeln och kompletteringsregeln.

Huvudregeln innebär att arbetsgivaren för varje anställd högst får göra avdrag för pensionskostnader med 35 % av den pensionsgrundande lönen under inkomståret eller det föregående inkomståret men maximalt med 10 prisbasbelopp.

Kompletteringsregeln får tillämpas endast om pensionskostnaden föranleds av att ett pensionsavtal ändras vid förtida avgång från anställning eller att ett nytt pensionsavtal ingås i ett sådant fall eller att pensionsutfästelserna är otillräckligt tryggade.

Kompletteringsregeln innebär att avdraget högst får vara den faktiska pensionskostnaden under inkomståret men avdragsutrymmet avseende ålderspension begränsas av vid vilken ålder den avtalade ålderspensionen skall betalas ut och intjänandetiden. Den avdragna pensionskostnaden avseende ålderspension får inte vara så hög att avdragsutrymmet överskrids.

Den som har utfäst en tjänstepension ska betala särskild löneskatt med 24,26 % (år 2016) på beskattningsunderlaget. Den särskilda löneskatten är avdragsgill och bokförs som kostnad.

Beskattningsunderlaget är summan av följande poster
a ) avgift för tjänstpensionsförsäkring
b ) avsättning till pensionsstiftelse
c ) ökning av konto ”Avsatt till pensioner”
d ) utbetalda pensioner som inte betalas enligt lag eller pga. tjänstepensionsförsäkring
e ) ersättning som har betalats ut för pensionsutfästelser som övertagits av annan person
f ) överföring eller betalning till ett utländskt tjänstepensionsinstitut under vissa förutsättningar

minskat med summan av följande poster
g ) gottgörelse från pensionsstiftelse
h )ersättning från utländskt tjänstepensionsinstitut under vissa förutsättningar
i ) minskning av kontot ”Avsatt till pensioner”
j ) 85 % av bokförd skuld på kontot ”Avsatt till pensioner” vid beskattningsårets ingång multiplicerat med den genomsnittliga statslåneräntan under kalenderåret närmast före ingången av beskattningsåret
k ) erhållen ersättning för övertagen pensionsutfästelse
l ) negativt belopp som föregående beskattningsår uppkommit vid tillämpning av denna bestämmelse.

Beskattningsunderlaget för särskild löneskatt skall anges i särskild ruta i inkomstdeklarationen.

Pensionsstiftelser och arbetsgivare som gör avsättningar för pensioner i balansräkningen ska betala avkastningsskatt (15 % år 2016) på skatteunderlaget som utgörs av kapitalunderlaget multiplicerat med den genomsnittliga statslåneräntan under det kalenderår som föregick beskattningsåret.

Kapitalunderlaget i en pensionsstiftelse är värdet av tillgångarna minus värdet av de finansiella skulderna. Kapitalunderlaget för arbetsgivare som gjort avsättningar i balansräkningen är avsättningsbeloppet vid beskattningsårets ingång för avdragsgilla pensionsutfästelser.

Skatteunderlaget för avkastningsskatt på pensionsmedel skall anges i särskild ruta i inkomstdeklarationen.

Behöver ditt företag redovisning eller revision? Ageras är en kostnadsfri tjänst som hjälper dig hitta en redovisningskonsult eller revisor som passar dina behov. Klicka här och prova idag, Ageras är gratis och inte bindande.

Om du skall upprätta en årsredovisning för ett mindre aktiebolag enligt K2-rekommendationen så kan du med fördel göra det här online, årsredovisning online. Du betalar per årsredovisning men behöver bara betala om du är helt nöjd.
Uppdaterad: 2016-11-15

Dela innehåll


Kontakta bokforingstips.se


Doxservr
Chatta med Abot 001